Vedeldad bakugn

Av Anders Hedin

Den här sidan handlar om hur jag murat upp en vedeldad bakugn, av Ångermanländsk typ, för tunnbröd, halvtjockkakor, lappkakor och pizza plus diverse annat.

Bakgrunden är att vi hade en gammal bakugn på gården som gav upp en natt och rasade in. Eftersom jag är byggnadsarbetare (snickare) så kom jag på den iden att mura upp en ny själv. Jag har tidigare fuskat med det mesta inom murning både hemma och yrkesmässigt. Men murare kan jag inte kalla mig.

 

Jag har studerat flera bakugnar i omgivningen och sett hur de är byggda och har av det kommit fram till hur jag vill att min ska se ut. Ett flertal murare som jag tidigare jobbat med har jag intervjuat om deras bakugnsmurningar och har av deras olika ugnsversioner gjort en genomsnittugn. Så min ugn är inte den enda rätta utan varje murare har sin egen variant.

 

Först konstaterade jag att platsen för den gamla bakugnen inte var lämplig för att jorden under ugnen består av lerjord som rör sig mycket av tjälen på vintern. Överhuvudtaget är det lerjord nästan överallt på gården med inslag av pinnmo. En rejält tilltagen grund för ugnen måste byggas. Jag byggde min nya bagarstuga på plintgrund men om man bygger huset på en betongplatta kan man börja med kallmurningen direkt.

 

När jag murade bakugnen så murade jag även en skorstenspipa till en framtida järnspis till vänster om ugnen men det tar jag inte upp i texten här. Men man kan se på bilderna att ugnen är bredare till vänster.

Materialet

Materialet till murningen består av begagnade tegelstenar från en rivning. De gamla stenarna var av måtten 6 tum x 12tum samt en mängd av lite nyare begagnade stenar av det mera vanliga måtten 5 tum x 10tum. Betonghålsten hade jag över från en jordkällare jag byggt tidigare.

Eldfast tegel fick jag tag igenom en annons på blocket för 10 kr styck! kanonpris. Det var koniska stenar till och med, perfekt för valvbyggning. Bruk köpte jag på storsäck för att komma lite billigare undan . 2 säckar på ett ton vardera gick åt.

Eldfast bruk fick jag också beställa och det var svinaktigt dyrt. 2 st 25-kilossäckar för 255kr/st men frakten gick på över 600 kr! Armeringen till plattorna var spillbitar, nätmatta, från andra plattor.

Grunden

Jag började med att skala bort all matjord tills jag kom ner på fastare jordlager och planerade ut en grusbädd där.

En armerad betongplatta som var runt 18-20 cm tjock blev gjuten först. Storleken på den fick jag ut genom att börja med hällstorleken ( jag återanvände den gamla järnhällen) som i mitt fall var 44x75 cm. På den la jag till måttet för eldplatsen på var sida om hällen. Sedan måttet på dubbla lager tegelsten (mina gamla begagnade tegelstenar hade måtten sex tum x tolv tum så dubbla lager blev ca 30 cm) runt hela ugnen samt mått för upplag för väggarna på huset.
En till sak som man bör lägga till mått för är luftspalt mellan ugn och brännbart material, ifall man ställer ugnen intill en vägg.

För den som själv ska göra en bakugn kan man räkna ut bredden på ugnen med hjälp av ovanstående bild och de material man själv förfogar över.

Längden på ugnen räknar man ut på samma vis. Hällen+eldplats+dubbla tegeltjockleken x2. 75+25+30+30=160 cm+ luftspalt 5-10 cm.

 

När plattan var gjuten och klar murade jag upp tre väggar upp till strax under den färdiga golvhöjden. Min nya bagarstuga står på plintar så grunden måste upp till samma nivå. För att veta hur ugnen hamnade så ritade jag upp på plattan alla detaljer och var de hamnade, hällen, väggarna m.m. innan jag satte igång med murningen.
Där gjöt jag en ny armerad betongplatta i nivå med färdigt golv. På den plattan ritade jag också upp allt för att se att allt passade. Där fortsatte jag med kallmurningen

Kallmurningen

I golvnivå började jag mura betonghålsten upp till en höjd av ca 25 cm under färdig hällnivå. Jag murade sidoväggarna och bakväggen. I bakväggen passade jag på att mura in ett spirorör, som gå ut under huset , för tilluft till elden. De flesta äldre bakugnar brukar vara solida under hällen men jag fick en bra plats för att lagra ved under ugnen.

Den tredje betongplattan gjöts där betonghålstenarna slutade. Där började jag mura dubbla lager tegel runt ytterkanten på plattan, upp till hällnivå. På bilden syns ett litet hak där murningen av rödtegel börjar, till höger. Luftspalten mellan ugn och vägg hamnar där.

Baktill syns ventilationsdonet där spiroröret är inmurat.
När jag murade ugnen regnade det ganska ofta så för att inte det skulle bli vattenfyllt lämnade jag en sten i mitten som jag senare murade igen.
Till vänster syns ett annat hål som senare skall bli en sotlucka för en framtida järnspis på vänstra sidan av ugnen

Hällen

Höjden har varierat på de ugnar jag sett men de flesta har varit för låga. Eftersom jag är 189 cm lång så har jag pratat med min mor och andra som har mångårig erfarenhet av bakning och kommit fram att 110 cm kan vara en bra höjd för de av medellängd. För mig är den för låg i alla fall. Eftersom man hela tiden kollar brödet i ugnen så blir man fort trött i nacke o rygg om ugnen är för låg.

Hällen som jag har tog jag ifrån den gamla bakugnen och det är en järnhäll. Runt om järnhällen la jag eldfast tegel.

 

I andra ugnar har jag sett att man använt eldfast tegel som häll över hela ugnsbotten.

 

Under hällen la jag ett 25 cm tjockt lager av fin sand. En del äldre sa att man förr tog krossat glas och mortlade, och la under hällen. Men glas består ju av sand och soda...
En gammal murare som renoverat flera gamla ugnar sa att han hittat gamla järnyxor och annat järnskrot under hällen på en del ugnar. Huvudändamålet för sanden/glaset är som ett värmemagasin under bakningen. Blästersand med metallinnehåll kanske skulle funka bra?

 

Sanden packade jag hårt för att inte den skulle sätta sig så hällen sjunker senare. Järnhällen och det eldfasta teglet la jag löst uppe på sanden så att de kan röra sig fritt av temperaturskillnader.
På bilden syns att det finns plats för att elda både på sidorna och i bakkant av ugnen.

I framkant av hällen murade jag fast tegelstenarna med eldfast bruk.

På bilden syns de eldfasta stenarna som jag murade på högkant runt ugnen. Lagren närmast ugnen murade jag alltid med eldfast bruk.
Murningen i ytterkant forsatte jag i dubbla lager och förskjutna fogar upp till nivå där valvet började.

 

Armeringsjärn får inte muras in för förstärkning. Metallen utvidgar sig fortare och mer än teglet, av värmen, så det blir spänningar och sprickbildning.

Ugnsvalvet

Innermåttet på ugnen är ungefär 95x95 cm. Måtten på ugnarna jag tittat på har varierat ifrån 85 cm bred till 100 cm och djupet 100 cm till 130 cm.
Höjden på valvet har dock inte varierat så mycket. Vid sidorna har de varit ca 10 cm och i mitten ca 18 cm. Själva ugnsöppningen har varit något mindre än ugnen. Höjden i mitten har varit ungefär 16 cm på öppningarna. Bredden på öppningen har varit 20cm smalare.

På hällen byggde jag en form som jag pallade upp med klossar som när jag skulle riva var lätta att slå undan. När valvet ska rivas får man inte elda bort formen! Den snabba temperaturskillnaden kan få ugnen att få ordentliga sprickor.

 

Armeringsjärn får inte muras in för att förstärka valvet. Metallen utvidgar sig fortare och mer än teglet av värmen så det blir spänningar och sprickbildning.

Murningen av valvet började jag från båda sidorna så de möttes på mitten. Stenarna lägger man på högkant. Toppstenarna i valvet skall tränga lite. Man kan få slå ner dem med en klubba. Enbart eldfast bruk och eldfast tegel använde jag till valvet, men enligt en del murare som tidigare gjort ugnar och en sotare som också har erfarenhet av bakugnar så behövs inte det vara eldfast tegel i en ugn. Gamla bakugnar murades med vanligt rödtegel ibland. Men för att vara säker använde jag eldfast.
Det eldfasta bruket skall enligt bygglinjens skolbok bara vara 3 mm tjock i fogen. För att få till det använde jag en tandspackel för kakelsättning.

På bilden till höger syns ett tvärsnitt, från sidan, av ugnen vid en av de bakre rökkanalerna. Dessa rökkanalerna gör att man kan reglera övervärmen litegrann i förhållande till undervärmen. Till det använder vi några halva tegelstenar som man skjuter in i hålen om man vill höja temperaturen.

Här har vi en dålig bild på ett tvärsnitt av ugnen framifrån. Man kan se ungefär hur stenarna är murade. Dubbla lager även i valvet och dubbla lager på rökkanalerna. När man murar valvstenarna ska man ha en halv stens förband på vartannat lager för att få hållfastare valv. Andra valvlagret, och uppåt, murade jag med vanliga tegelstenar.

Själva ugnsöppningen är något smalare och lägre än ugnen. I valvet över öppningen ställde jag stenarna på högkant. Här syns det att de är koniska. Bakre rökkanalernas mynning syns tydligt här.

Nu återstår bara skorstenen.

Skorstenen

Här nedan syns en schematisk bild, framifrån, av rökkanalerna från ugnen och järnspisen.
Storleken på kanalen från ugnen beror på hur lång skorstenen är. Min skorsten är runt 5 m och jag gjorde den en sten gånger en och en halv sten. Är kanalen för smal eller för kort kan det ryka in. I den gamla bagarstugan rök det in så man fick ha dörren på glänt tills ugnen var varm. Den kanalen var en sten gånger en sten stor.
Spjället är gjort av en slät plåt med ett handtag på som man kan skjuta ut och in i ett spår mellan stenarna. Det stänger vi när vi inte bakar för annars ryker det in en massa sot när det blåser och när man bakar flera dagar i rad sparar man lite värme i ugnen om man stänger spjället över natten.

Gammal beskrivnig

Jag hittade detta efter att jag murat ugnen klart. Skillnaden mot min ugn är ju inte så stor

Utdrag ur boken

LANTMANNABYGGNADER

 

Handbok i lantbyggnadskonst

L.N. Gramén

C.E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Stockholm 1922

Bakugnar göras vanligen till formen avlånga med avrundade hörn. De förses med minst 40 cm tjocka väggar samt isoleras vid över- och undersidan med ett sandlager e.d. De böra konstrueras så att eldkanalerna, 3 eller flera, börja vid ugnens bakre del och ledas över valvet till främre delen, där de utmynna i ett gemensamt skorstensrör. För kvarhållande av värmen skall detta kunna stängas medelst spjäll. Se fig. 200, som visar ritning till bakugn. Rökkanalerna kunna även dragas inunder ugnen. I ugnöppnigen insättes en väl tillslutande lucka av gjutjärn och framför denna en häll eller också en järnspis. Bakugnar uppföras oftast av vanligt prima rödtegel i lerbruk. Bäst är dock att använda eldfast tegel till de delar, som äro utsatta för eldens direkta inverkan, särskilt för ugnens botten. Denna skall hava lutning framåt, t.ex. 1:15. Vid sidan av ugnsluckan anbringas ett lyshål, 10 cm. i fyrkant, i vilket stickor eller annat bränsle kan införas för att upplysa ugnen vid brödets in- och uttagande.

Bakning

Eldning

Första eldningen

Jag kunde inte hålla mig tills hela stugan var färdig utan proveldade ganska snart efter putsningen av muren. Första eldningen måste ske med försiktighet så inte all byggfukt orsakar ångsprängningar i teglet om man höjer tempen för fort. Värmeljus eller marschaller är lämpligt att elda med första gången man eldar i ugnen. Jag använde en kupévärmare till bilen ett dygn innan jag tände första gången. Man bör ju alltid elda upp temperaturen sakta i ugnen när man ska till att baka. Det skonar ugnen om temperaturen får spridas sakta runt om i teglet istället för att snabbt höjas i mitten av ugnen medan ytterteglet fortfarande är kallt. Valvet värms ju först när man eldar och utvidgar sig mot sidorna och trycket utåt måste vara väldigt stort. Sprickor kan man nog få räkna med när man eldar men de går ihop när ugnen svalnar.

Bakning

När man bakar så börjar man att göra upp en eld mitt på hällen helst kvällen före så värmen hinner att sprida sig under natten. På morgonen när man ska baka så gör man också upp en eld mitt på hällen, gärna medan man stöper (blandar degen), så får hällen bra undervärme som räcker hela baktiden. Om man inte eldar ett tag före så räcker inte värmen till under baktiden utan man måste vänta så ugnen hinner få upp värmen emellanåt. När degen är klar att bakas ut så sopar man glöden och kvarvarande vedträn åt sidorna och mot baksidan och lägger in nya vedträn på dessa ställen så det börjar brinna där.
Temperaturen på ugnen är väl svårast att avgör för en som aldrig bakat förut. Man får prova sig fram hur mycket man bör elda för att gräddningen ska bli bra. Om undersidan blir mörk fortare än översidan så kan man få en viss ökning av övervärmen om man stänger igen de bakre rökkanalerna lite. Om det blir tvärtom att brödet inte blir gräddat på undersidan så har man eldat för lite på mitten av hällen innan bakning, eventuellt om det händer efter det att man bakat ett tag så har man eldat för lite på sidorna under bakningen så hällen inte fått tillskott av ny värme från sidorna.
När man skickat in brödet i ugnen får man hålla koll på när det verkar vara gräddat på insidan, då tar man och snurrar på brödet så att den sida som var utåt kommer inåt. Sedan finns det massa trix som t.ex. om hällen är för het så kan man skicka in en brödspade och lätta på brödet lite från hällen så det inte bränns på undersidan eller att dra ut brödet halvvägs ur ugnen om den råkar vara för hett inne i ugnen och grädda det i det läget. Aska på hällen kyler en för het häll. Vatten eller snö får man inte stänka på en järnhäll. Den kan spricka av det.

Recept

Halvtjockkakor eller Hällakakor

250 gram smält smör el margarin
3 liter mjölk
1 pkt jäst
1 flaska brödsirap
2 dl socker
4 kg rågsikt
1 msk hjorthornsalt
vetemjöl

 

Smält smöret och värm mjölken till 37 grader.
Rör jäst, sirap ,socker och lite salt tills jästen är löst upp.
Blanda ihop allt med mjöl och hjorthornsaltet.
Låt jäsa. Baka ut sen och grädda.

 

Tunnbröd

 

3 liter mjölk
1 liter vatten
2 kg rågsikt
1 ½ pkt jäst
3 kg kornmjöl
salt.
Baka ut i kornmjöl

 

Lappkakor

 

2 pkt jäst
½ flaska sirap
1 liter mjölk
salt
Värmes till 37 grader sen rör ner vetemjöl till en slät deg.
Låt jäsa. Kavla ut allt till runda kakor låt jäsa igen under bakdukar.
Nagga kakorna innan gräddning.
Pensla de gräddade kakorna med sirapsvatten.

Länk till Bakugn